San Pedro de Atacama

Jag och Empen akte som sagt norrupp. Resan skulle ta 25 timmar, men bussen kollapsade sa det tog sammanlagt 30 timmar. Vi saknade cama suite-bussarna fran Argentina med sangar, mat och champagne kan jag saga. Det har lilla utrymmet spenderade vi 30 timmar pa och vi var inte glada.




Men vi kom fram till slut mitt i natten och det marktes att vi akt uppat. Det blev svart att andas och man blev andfadd bara av att vanda pa sig i sangen.








Men allt detta var det vart for att fa se Atacama-oknen! Forsta dagen hyrde vi mountainbikes och gav oss ivag pa aventyr. Vi ar jatteglada och jattefula!




Empen the explorer.




Utsikten var ja, fantastisk.



Vi parkerade cyklarna och vandrade i timmar.




Empen blev polare med en indiankille uppe pa toppen av en vandringsled.









Vi hittade en grotta.




Pa kvallen var vi ute och at en jattedyr (turist)middag och sen svirade vi loss med de som hangde dar pa barer och hemma-hos-fester.




Dagen efter var vi redo for nya naturupplevelser. Vi trekkade runt i oknen och hamnade till slut i Valle de la Luna, mandalen. Men det har ar en annan utsiktsplats.



Det var salt overallt, kandes som sno.









Efter tre timmars andfadd trekking i tung luft tog vi oss uppfor Valle de la Luna. Det var jobbigt, men vi hade en del empanada- och medialuna-kilon fran Buenos Aires att bli av med sa det var bara bra.




Utsikten var fantastisk, det gar inte riktigt att aterge pa bild, men det sag verkligen ut som kratrar pa manen.




Solnedgangen i Valle de la Luna kommer vi sent att glomma. Trotta tog vi oss tillbaka till San Pedro och morgonen efter akte vi pa jeep-safari genom saltoknen till Bolivia i tre dagar. Men det ar en annan historia. Fortsattning foljer...